Veganism, teknik, data och lite annat trams.
You are currently browsing the monthly archive for november 2008.
Idag fick jag ett långt SMS till någon som hette Mia om tågbiljetter och whatnot. Jag svarade “Du har nog fått fel mobilnummer för här finns ingen Mia” och fick då följande SMS tillbaka:
Intressant, eftersom du som skickar detta SMS gör det från just Mias nummer! Både efternamn o mobilnummer är identiskt med det jag skickade till!
He he.
Idag har jag för första gången i mitt liv givit blod. Vi var på studiebesök på Kungstappen på Kungsholmen med jobbet för några veckor sedan och då passade jag på att anmäla mig som blodgivare. Eftersom jag har järnvärden som en hel köttis mina kostvanor till trots ville de inget hellre än att tappa mitt blod.
Var väldigt nervös innan och funderade till och med på att låta bli att gå dit (jag har alltid varit nålrädd) men till slut så tog jag mig i kragen. Grundade med tofumacka och latte på Copa innan jag gick dit. Det hela var dock inte alls speciellt dramatiskt, även om det gjorde ganska ont när blodcentralsdamen högg mig i armen (det gjord inte ont under tiden nålen satt i armen). 4,5 dl blod tar de som sedan filtreras och separeras ut i plasma, erytocyter (röda blodkroppar) och buffy coat (vita blodkroppar och annat smått och gott som hamnar mellan de andra två vid centrifugering).
Eftersom jag jobbar med att utveckla ProSang som är det ledande datasystemet för blodcentraler i Sverige, Norge, Island, Lettland och lite Danmark så var det extra intressant att få se allt från andra sidan. Jag fick veta att jag har blodtyp A vilket ungefär 7 % av befolkningen har, mamma säger att hon har blodtyp 0 så A måste komma från pappa.
Efteråt så känns det som en väldigt bra sak att ha gjort och att fortsätta göra. Så ge blod du också!
Jag har aldrig förut haft ångest över jobbprylar i någon större utsträckning men nu har jag ett tag lite problem som poppar upp när jag minst vill det. T.ex. mitt i en film. Vi jobbar ju “agilt” på min arbetsplats och en del av vår process går ut på att man är ett team som har gemensamt ansvar för att saker man åtagit sig blir gjorda.
Problemet vi har är lite av en kompetensflaskhals där jag ofta är den som kan lösa programmeringsproblem som de andra inte fixar. För det mesta är det en ganska positiv position men ibland när det går dåligt så är det bara magknip. Som nu.
I tre hela arbetsdagar har jag suttit med en GUI-komponent som har ett antal värden i en dropdown och ett editorfält som skall skifta beroende på vad som är markerat i dropdown:en. Hur svårt borde det kunna vara liksom.
Man kanske borde byta branch.
Jag borde inte vara betrodd med pengar. Idag har jag köpt nya golvhögtalare för tietusen pengar. Helt jävla sjukt. Varför gjorde jag det? Någon borde omyndigförklara mig och låta Morrigu bli min gode man som sköter min ekonomi och ger mig en femma till godis ibland.
