Var med Limp, Es, Ass och Niklas på Enter the Hunts “sista” spelning som det visade sig inte alls var deras sista spelning utan felskrivet i någon tidning. Rätt sjysst även om jag sett bättre med dem.

Kul att träffa större delen av gamla evelyn grace-gänget också, det händer ju inte så ofta nuförtiden.

Torsdags

Niklas fixade friplåt åt mig på Death Breath‘s premiärgig. Helt sanslöst mycket folk, man kan ju tänka att det inte är så många andra dödsmetallband som drar typ tusen pers till sitt första gig än ett där hellacoptersnicke är med (trummor).

Musiken var helt okej, bäst blev den när Jörgen Sandström från entombed klev upp på scenen och sjöng i två låtar.

Annars så var min absolut största behållning förbandet Martyrdöd som lät typ som burzum fast kanske lite punkigare. Sångaren avslutade med ‘så hoppas jag att ni tar med er martyrdödskänslan hem ikväll’.

“Nåväl” tänkte vi och gick för att inta frukost på Waynes i götgatsbacken istället. Det var bara det att typ tre tusen andra också hade tänkt så. Det slutade med Svart Kaffe, vilket inte var helt fel för de har sjyssta veganska varma mackor.

Efter det strosade vi lite inne i stan, handlade lite sjyssta djursubstitut på Nordic Chineese och någon elpryl på CO.

Ikväll har vi sett på “The Long Hair of Death” och nu håller jag på att se skräckis nummer två för kvällen “Vampire’s Night Orgy“. Morry har inte riktigt samma ork med B-skräck som jag – fast hon såg nog på hela första filmen även om hon muttrade en del och vilade ögonen då och då.

Var förbi subdvd och köpte en skräcksamling med 50 skräckfilmer från 30 till 70-tal. Känner typ inte igen någon titel.

Har sett den första filmen ikväll “The Night Evelyn Came Out from the Grave“, ganska obegriplig b-skräckis från typ -64.

Nu sitter vi och slötittar på musikkrönikans 10-årsspecial. Sjyssta liveinspelningar med Refused, Robyn och Beck so far. Morry har spytt galla över Kent och jag har spytt galla över Håkan Hellström.

Som tack blev vi bjudna på falafel på ett ställe som heter Palmyras någonting. Niklas har pratat om det flera gånger och lovordat deras falafel. Eftersom jag för alltid är hooked på Amores falafel i Västerås tyckte inte att det var speciellt anmärkningsvärt, förutom de helt sinnesjukt stora portionerna då.

Vi har hämtat ut IP-telefonen och den funkar fint än så länge. Ringde morfar för att testa om det lät bra och han (som är kvar på analogt-telenät-tiden) frågade om jag var i enköpingstrakten eftersom det var så tydligt ljud.

Nu skall jag sova som en död.